tisdag, mars 31, 2015

Fysioterpi, sex och House of Cards

För någon vecka sedan funderade jag på hur många besökare bloggen har och ifall jag borde göra något åt saken. Kom visst fram till att jag forsätter som förut, bara vara mig själv liksom. Men kom på att jag efter den funderingen delat blogg-länken fler gånger på facebook (vilket jag sällan gör) och nu skriver jag uppsäendeväckande rubriker. Jag är en sån hycklare!

Nåja, i varje fall. Nu till min poäng. Läs inte vidare nu ifall ni inte vill veta en liten detalj från House of Cards säsong 3. Jag som var så glad för att fysioterapeuten fick några minuter i rampljuset, men vad händer sen! Plötsligt raggar hon upp honom och har sex med honom. Vad fan! På riktigt! Såååå klicheigt! Månne det kommer att hänga ihop med något annat senare fram, eller var det bara en lösryckt incident? Annars bra serie, men det här var - ja - konstigt. 

Nu är jag ju inte en massage Therpaist, men känns bekant, speciellt nu efter House of Cards

måndag, mars 30, 2015

Läget

Vår mission i Bryssel var att hitta ett hem och en skola/dagis för båda barnen. Som det ser ut nu har vi två platser i en kommunal skola/dagis som satsar på multikultur, vilket låter great. Jihaaa! Det verkar finnas många olika åsikter om skolor bland belgarna och expatsena. Privat, stora, små eller kommunala skolor delar åsikterna. Om just den här skolan står det ingeting skrivet om vilket jag tar som en positiv sak eftersom dåliga nyheter oftast förmedlas snabbare än bra. Supertrevliga lärare i varje fall och de är vana med elever som inte kan så bra franska.

Lägenheten är ännu in progress. Två möjligheter som det ser ut nu (båda nära skolan), den ena inflyttningsklar i maj den andra i augusti. Hoppas att det klarnar under veckan.

Jag var så uppslukad av allt så jag glömde fotografera. De här två hittade ja ändå i telefonen:

Posera, posera:). Lite vårfiilis var det ändå fast vädret var grått

Mmmm, öööl!

fredag, mars 27, 2015

Bryssel

Hälsningar från Bryssel! Sitter för tillfället och dricker Jupiler i Dannis gula fejklädersoffa. Fötterna värker efter en dag med spring runt olika lägenhetsvisningar. Allt här känns bra, nästan så att jag älskar Bryssel. Mina gråa Bryssel-associationer är som bortblåsta. Jupileren (som inte alls smakar så bra som under utbytesåret) kanske har påverkat mig. Bisous (fniss)!

måndag, mars 23, 2015

Natten

Gick igen för sent och sova igår kväll (natt). Just när världen domnade bort hörde jag att Elsa hostade. Sögs tillbaka till klarvakenhet. Klump i magen, tänk om hon håller på att bli sjuk? Blev irriterad, tyckte synd om henne, men mest om mig själv. Hur skall jag fixa morgondagen om hon är sjuk? Hade tidig start och viktigt presentation gällande slutarbetet genast på morgonen. Smög till barnens rum och kände på pannan, allt verkade okej.

Somnade om och vaknade efter vad som kändes som 10 minuter men säkert var lite längre av att Elsa kommer till min säng. Fick inte tag i sömnen och började fundera på morgondagens presentation. Vad händer egentligen i en led när den blir stel? Kan jag förklara det rent biologiskt? Nej, tror inte det. Shit! Kan jag alls någonting och hur ska det gå i morgon? Hur skall jag hinna i tid, tänk om Elsa nu blir sjuk..osv. 

Vaknade igen av att Rufus ropade
. Han ville att jag skulle bära honom till vår säng, han hade drömt en mardröm. Ser han för mycket på pokemon? Ja, det gör han nog. Det strider alltid så mycket där. Hur mycket påverkar det honom...

Blev för trångt i sängen med två små,
gick till Elsas säng och la mig där för att sova. Vaknade av att både Elsa och Rufus kommer snyftande till barnrummet och undrade vart jag hade försvunnit. Vi somnade för en stund alla tre i en 80 cm bred säng, vaknade av att min arm domnat bort och smög tillbaka till min säng.

Vaknade 45 minuter före min klocka
skulle ringa av att Skrutte-katten (som vi sköter den här veckan) var hungrig. Hade glömt att ge torrfoder på kvällen. Den tassade runt mig i sängen, till en början försiktigt, men när jag ignorerade honom blev han djärvare och djärvare. Till sist satte den sig helt enkelt på mitt ansikte. Fick kippa efter luft och plocka katthår från munnen.

Svor för mig själv, steg upp och försökte hitta lugnet eftersom min irritation annars skulle smitta av sig på barnen vilket gör allt så mycket svårare.

Vi åt och klädde på oss. Lite gråt, lite lirkande, ett frustrationsutbrott och mycket irritationssväljande. Satte oss i bilen och Arne Alligator började spela. Elsa slutade gråta och sa: Mamma, du får nog lyssna på din musik. Jag tänkte börja gråta. Ändrade till radioläge och If you go to San Francisco började spela och livet kändes möjligt trots allt.

Jag tycker mest synd om mig själv, men sympatiserar också med er andra som sovit dåligt i natt. Kämpa, kämpa måndag!



söndag, mars 22, 2015

Woulwé-Saint-Lambert, peut-être?

Flytten till Bryssel känns fortfarande overklig och någonstans långt framme i tiden. Men i slutet på maj skall vi flytta och det är ju om några veckor typ. Hjäääälp!

Vi hade igår ett skypemaratonmöte med Danni och kollade på möjliga lägenheter och områden. Nu lutar det mot Woluwé-Saint-Lambert igen. Det var där vi började och har gått igenom flera andra stadsdelar och förorter och nu är vi tillbaka. Med bil skulle jag komma rätt snabbt till Leuven.



torsdag, mars 19, 2015

Pirr i bena och kind mot kind

Transkriberade intervjuerna till slutarbetet i början av veckan och blev igen lite orolig över min koncentrationsförmåga. Fick jobba hårt med mig själv för att jag inte skulle dunka huvudet i datorn av ren frustration. Blev så sjuuukt irriterad på mig själv varje gång jag hörde att jag ställde en onödig följdfråga och svaret blev hur låååångt som helst. Suckade högt för mig själv här i tystnaden och då blir det på något sätt ännu dystrare när ingen hör sucken. Aaaargh!

Brukar peppa mig själv med att ifall jag skulle ha en bättre koncentrationsförmåga skulle jag åtminstone vara professor vid det här laget. Vill inte gå med på att min hjärna inte skulle klara av att göra invecklade och snabba kopplingar. Det är bara i inmatningen som det ibland blir problem då jag inte har tålamod att i lugn takt gå igenom lååååångdragen information.

Har lyssnat på Neil Young. Vet inte varför. Men sitter och dagdrömmer om att dansa kind mot kind med Daniel på Utö hembygdsgård till den här (har eventuellt blivit påverkad av de äldre personerna på glesbygden som jag intervjuade):


onsdag, mars 18, 2015

Narcisisten

Satte med min blogg på Bloggtoppen.fi med andra finlandssvenska bloggar. Det var kanske inte så hälsosamt för mig. Mina inte alltid så sympatiska tävlingsinstinkter väcktes. Gick igenom listan och fundera hur f*n kan den där ha mera läsare än jag? Och hur kan så många ha så mycket läsare? tusentals. Herreminjee! Och varför har jag bara 70 någo... Började fundera på vad jag skulle skriva om, kanske styla om min blogg, dela mera på sociala medier. Skriva om sånt som väcker debatt (och inga mera stavfel) och ha FINA bilder och vackra motiv (bara systemkamerabilder). Skita i spärrar, sälja mig helt, öppna upp alla portar och hemliga vrår. DÅ MÅSTE JAG JU KOMMA ÖVER 100 olika läsare i veckan.

Men så sov jag en lång och bra natt. Vaknade och hade en dageneftertävlingskänlsa i huvudet. Lite tom och förvirrad. Med en så gott som tävlingsfrihjärna kom jag ihåg att Bloggen är det som är roligt för mig just nu. Ett fönster ut i världen, lite spännande - men inte ångestfylld, den får inte blir ett måste eller stress. Och 70 personer! Tänk om de alla skulle sitta här i mitt kök och ta en bärs (eller saft, vatten, vin eller drink - något för alla - jag är livrädd för konflikter), tänk hur många de skulle vara! Och garanterat bra stämning - för det är bara bra typer som läser min blogg.

Puss på er!

måndag, mars 16, 2015

Det hände igen!

Stod i Alepa-kassan då telefonen ringde:

- Anne, svarade jag
- Nå morjens! hördu, int sku du kunna komma 12:e maj istället?, frågar någon på klingande västnyländska
- ööö, vad handlar det om?
- Nå, pryon, vad menar du?

(funderar om det är möjligt att det är någon från Aurora psykiatriska sjukhus, där jag kommer att han min nästa praktik, men fick inte rösten att stämma överens med sjukhuset)

- Alltså varifrån ringer du, frågar jag därför
- Nå, Viking Line!! Går de att vi ändrar datumet?
- Nu har du nog ringt fel
- Vad menar du? Är det inte Anne
- Jo..
- Lindgren?
- Ja, men..
- Ja, men då stämmer det ju!
- Men det finns flera
- Vadå?
- Anne Lindgrenar..

Och så fortsatte diskussionen tills killen i telefonen godkände att det var fel Anne. Till sist frågade han ännu med glimten i rösten Aj, så du kommer int då (gotta love them västnylänningarna). Fick igen den där skitsofrena känslan för en stund. Tänk om jag HAR ansökt om jobb på viking, men bara liksom glömt bort det... eller om min ansökan från år 1999 nu plötsligt ploppat upp på deras hr-avdelning.

Och månne det har uppenbarat sig en ny generations Anne Lindgrenar i Svenskfinland? Eller är det någon av de gamla godingarna som precis som jag praktiserar ännu vid 30+ år. Spännande!!!

söndag, mars 15, 2015

Sol i sinnet

Våren lurade mig i år. Trodde ännu under februarimörkret att våren inte kan påverka mig mera. Att vårkänslor är för barn och ungdomen. Det är som det är och inget blir annorlunda bara för att vädret ändrar, tänkte jag under de mörkare stunderna i vintras. Men, men plötsligt känns allting lite varmare och lättare igen! Vet inte om det är sömn, hormoner eller våren eller en blandning av alltihopa. Men jag tackar och tar emot.

Elsa klädde sig i vårfiiliskläder

Rufus andra tand lossnade i parken mitt i gungsvingen

Plötsligt orkar vi upp till kl.10 (!) en söndagmorgon för att träffa vänner.

lördag, mars 14, 2015

Roliga bilder från Kina


Livrädd för kinesisk haj i bur

Roligt att vi har de roligt 

Okeeeej - fast det är ju attityden som räknas :)

torsdag, mars 12, 2015

Kinesiska skor

Lite shoppade jag ju också i Kina. Bland annat köpte jag de här fina kinesiskt inhemska (nu krångla jag till det, haha) sneakersparet:

Om som syns så har de redan varit i flitig användning

onsdag, mars 11, 2015

Tummen upp och tummen ner

Jag har kommit vidare i ansökningsprocessen till KU Leuven! Wohoo! Trodde inte för fem år sedan i min vildaste fantasier att jag skulle flytta till Belgien och bli en Erasmus (nästan säkert då) student igen - i FYSIOTERAPI - av alla ämnen. Jag skulle faktiskt ALDRIG ha trott det, bara tänkt att sånt gör kanske andra driftiga typer, men inte jag. Men här är jag och låter nu livet ta mig vidare.

Deprimerad blir jag däremot av lagförslaget om att studiestödet skulle begränsas till en examen. Vi är privilegierade i Finland då studierna är gratis och vi till och med får en liten summa för att studera. Samtidigt tycker jag att en hög utbildningsnivå är vår (enda) styrka i den globala världen idag och i framtiden. När man som 18-19 år (Obs TONÅRING!) väljer en studieriktning, studerar färdigt och som 22 år märker att man A) vill studera vidare på magisternivå eller B) vill ändra inriktning inte mera har möjlighet att få studiestöd fast man har kvar studiemånader, tycker jag att det varken låter som smart utbildnings- eller samhällsekonomiskpolitik.

Annat är det för min åldersklass, då finns det oftast allternativ så som Vuxenstudiestöd, möjlighet till alterneringsledigt eller arbetslöshetsstöd för studier. Det här stödalternativen är betydligt högre (50-60% av din lön) än det vanliga studiestödet. Lagförslaget ÄR orättvist för de som är unga och inte ännu riktigt vet vad de vill studera och ändå försöker sig på något och för yrkeshögskolestuderande som vill skaffa sig en magisterutbildning.




Ps Såg filmen Wild i flyget och tyckte mycket, mycket om den.

tisdag, mars 10, 2015

Shanghai

Fy, fy, fy fröken Anne. Nu borde jag skriva på slutarbetet. Men måste blogga lite om Shanghai först. Det blev så bråttom där före start förra veckan att jag inte ens hann skriva om att det nu var dags att åka till Kina och hälsa på syster och svåger. Eftersom västerländska sociala medier är blockerade och censurerade i Kina så har jag inte under resan orkat krångla till det med att försöka fixa vpn-system (sånt som Lina och Öz gör för att kunna surfa lite friare på nätet).

Men nu är jag hemma igen och kan bara konstatera att Shanghai var MYCKET på alla vis. Det byggs, staden växer och växer. Vart den är på väg verkar ingen riktigt veta, men det myllrar av liv, butiker, mat, västerländskt blandat med gamla Kina (fast mer västerländskt än vad jag föreställt mig), neon, dålig luft, gamla hus, skyskrapor, tobaksrök och ännu en gång MAT. Fantastisk mat!

SHANGHAI PÅ DAGEN:

Fast Shanghai var mer västerländskt än vad jag föreställt mig, hittade vi Kineser från "landet" som tyckte vi var exotiska.
 Öz skägg imponerade stort och han poserade vant.

En kinesisk kändis. Massor med fotografer runt henne.

Krääsä.

Finare krääsä på antikmarknaden

Den lilla röda

Fina burkar

Jag är i Kina och fattar ingenting

Nytt och gammalt (husen menar jag då - Danni och jag är bara unga hela tiden)

Vår! Fast de första dagarna var det bara några plusgrader och mulet, så nästan
samma väder som i Helsingfors

Lunch stället som imponerade stort. Kinesiska muslimer - Hui -gör god mat. Här imponerade kocken med att fixa lunchnudlarna framför ögonen på oss.

Slutresultatet - mums!

SHANGHAI PÅ KVÄLLEN/NATTEN:

Neon. I kapsyl-skyskrapan var vi på kaffe på våning 79.

Selfie, selfie

Mera maaat

Öz hade en spelning! Nästa dag luktade kläderna som förr i tiden efter besök på lönnkrog.
Röka fick man överallt nästan.

Får lägga upp mera bilder senare. Nu till motion och motivation hos äldre invånare på landsbygden. 

söndag, mars 01, 2015

Fysioterapi och House of Cards

I första delen av House of Cards tredje säsong får fysioterapiyrket stå några sekunder i rampljuset. Wohooo!

Byxorna ser lite opraktiska ut på det här fiktiva lyxsjukhuset, men kanske de är supersköna, vem vet?